Think first.
Idag har jag umgåtts med personer som också lider av långvarig smärta. Vi enades som att folk i allmänhet är väldigt klumpiga och kommer med dumma kommentarer.
Så här, mina kära vänner, kommer lite tips från coachen: Vanliga kommentarer och vad jag helst hade velat svara på dem, men låter bli - av artighetsskäl.
-Men du ser ju inte ut att ha ont.
- Nej, och du ser inte ut att vara dum i huvudet.
- Nej, och du ser inte ut att vara dum i huvudet.
-Men du som är så ung kan väl inte ha så ont?
-Nämen! Menar du det? Men vet du, då ska jag ta och berätta för min kropp att den har fått det hela om bakfoten. Idiot.
- Du kan om du vill.
- Vad jag vill just nu är att peta ut dina ögon och banka in lite vett i skallen på dig. Ashole.
-Så du ska redan gå hem? Vilka glidartider!
- Glidartider säger du. Det är ungefär lika lyxigt att bråka med försäkringskassan, knapra smärtstillande och tvingas skriva in sig på arbetsförmedlingen.
-Men är du inte orolig över din ekonomi?
-Nej men du, tack för upplysningen! Att jag inte tänkt på det innan...
-Jag förstår inte att du kunde få så ont efter ett litet lyft.
- Jag förstår inte hur någon kan säga nått så dumt.
!!!! Sant sant sant